08.02.2012

Scen utan gränser

Scen utan gränser, på finska Rajaton näyttämö, är en plattform för samarbete mellan scenkonstbranschen i Sverige och Finland.

Målen för samarbetsprojektet är ökat kulturutbyte som kan leda till en bredare arbetsmarknad för konstnärer och konstnärlig produktion, samt utveckling inom ledarskap, kommunikation och teknik med hjälp av gemensamma investeringar, produktionssamverkan och gästspelutbyte.

Samarbetet syftar till att främja en branschutveckling och ett samarbete över gränserna mellan Sverige och Finland

Riksteatern har sedan 2005 ett gästspelssamarbete med Finlands nio region- och stadsteatrar. 2009 breddade man samarbetet till att innefatta fler samarbetspartner och fler utvecklingsområden, då en avsiktsförklaring mellan länderna undertecknades. Det har utmynnat i plattformen Scen utan gränser – Rajaton näyttämö.

Läs mer:
Hanaholmen: Scen utan gränser

Gästspelsutbyte

Frågor till chefen för Esbo Stadsteater, Jussi Helminen *

Jussi Helminen bjuder in gästföreställningar till Esbo Stadsteater och har också i åratal samarbetat med Riksteatern:

1) Varför är närkontakter och rörlighet särskilt viktiga? Vilken betydelse har de för bägge ländernas yrkesbransch och åskådare?

- Jag tycker inte det är viktigt om man rör på sig från nära håll eller långt bort ifrån, det viktiga är att publiken och de professionella får beröring med teater från en annan kultur, dess olika tankemodeller, ämnen, arbetssätt och världsåskådning. Om du ger mig en euro och jag ger dig en annan, har vi båda fortsättningsvis en euro var. Men om du ger mig en tanke och jag ger dig en annan, har vi båda två.

Det lönar sig att bekanta sig med sin granne, då bevaras sämjan bättre. Eller man får en förklaring till tvisterna och på det viset kanske också en lösning. Ibland kan man kanske själv också lära sig någonting - om man vill lära sig.

2) Vilka är turnéverksamhetens största utmaningar i framtiden?

Det finns två utmaningar,
a) att Riksteatern erbjuder tillräckligt bra föreställningar
b) att man kan finansiera en turné

3) Vad mera?

Det är både en bra sak och en begränsning att Riksteatern är avtalspart i Sverige. Det fina är att deras organisation har erfarenhet av att turnera och cirkulera i Sverige; genom dem hittar finska teatrar sin publik och får avtal uppgjorda. En begränsning är att de svenska grupper som står utanför Riks inte erbjuds Finland - och å andra sidan, om Riks inte tar en finsk teater till förmedling är det svårt att finna någon annan turnéarrangör. Med andra ord är Riksteaterns monopolställning både en resurs och en begränsning.

TINFOs och Teatercentrums stöd för nätverkan och produktioner *

TINFO och Teatercentrum erhöll finansiering av undervisnings- och kulturministeriet för att utveckla det finsk-svenska teatersamarbetet. Målsättningen har varit att, för det finska fria teaterfältets aktörer och festivalkuratorer, underlätta personlig nätverkan med svenska teaterutövare, samt öka de finska (finsk- och svenskspråkiga) teatergruppernas och moderna teaterproduktionernas synlighet och göra dem mer kända i Sverige. För detta ändamål har TINFO och Teatercentrum beviljat stöd för nätverkan och produktioner.

Understöd har före november 2011 beviljats:

Oblivia
4 500 € för att ge föreställningen Entertainment Island 1,2,3 på MDT i Stockholm
KOM-teatteri
tilläggsanslag 1 500 € för Sverigeturné med Hallonbåtsflyktingen
Vesa-Petteri Asikainen / PerformanceSirkus
stöd för nätverkan 350 € för projektförberedelser med Teater Pero i Stockholm
Hilkka-Liisa Iivanainen
produktionsstöd 2 000 € för produktionskonstnaderna för föreställningen Fat Bastards. en finsk-svensk samproduktion som görs som turnéföreställning och får sin premiär under Baltic Circle-festivalen
Esa Kirkkopelto / gruppen Toisissa tiloissa
stöd för nätverkan 2 100 € för att delta i evenemanget Montage Utopia i Riddarhyttan 26-28.5.2011 inbjudna av föreställningskollektivet Teater Maskinen
Petri Pöyhönen / Elementti ry
stöd för nätverkan 700 € för en resa till Stockholm för förberedelser och nätverkan kring föreställningen Toivo Kärki på annat vis
Quo Vadiksen tuki ry
produktionsstöd 2 500 € för de gästspels- och samproduktioner som görs med Dramaten och Uusi Teatteri (Barnträdgården, Mamma ska räddas, Arktisk lycka, Quo Vadis Hamlet) i Stockholm 6.-12.6.2011
Dessutom beviljas KOM-teatteri produktionsstöd 3 000 € för föreställningen Hallonbåtsflyktingens turné i Sverige i samarbete med Riksteatern, ifall turnén förverkligas.

Det viktigaste är att lämna rent spår efter sig*- Kokkolan kaupunginteatteris föreställning Viimeinen aamutähti turnerade i Sverige

Viimeinen aamutähti (Den sista morgonstjärnan) i regi Av Ari-Pekka Lahti var på en turnè till nio städer i Sverige i oktober 2011. Pjäsen grundar sig på Jeremei Aipinis roman med samma namn, och berättar om det finsk-ugriska chanterfolkets öden i klorna på Sovjetunionen och oljeraffineringindustrin. Viimeinen aamutähti hade premiär på stadsteatern i Karleby 24.9.2011.

- Det kändes bra att vara den finska minoritetens språkrör i Sverige, säger Jarkko Lahti.

Jarkko Lahti är den ena av cheferna vid Kokkolan kaupunginteatteri och skådespelare i Viimeinen aamutähti tillsammans med schamanviolinisten Tuomas Rounakari. Umeå, där det förutom en stor finsk minoritet också finns många samer, utsågs till den ort där man hade sverigepremiär. Föreställningen blev politiskt laddad i Umeå. Spänningarna mellan majoritetsbefolkningen och ursprungsbefolkningen samt språkminoriteterna gav en speciell stämning som också teatergruppen från Karleby kunde uppfatta.
Pjäsen fick ett varmt mottagande och fina recensioner på alla orter där man spelade.
Den sista morgonstjärnan var ett konstnärligt viktigt fynd för sina upphovsmän Ari-Pekka Lahti och Jarkko Lahti. Kusinerna Lahti upplever att pjäsämnet ligger dem själva nära: de nordliga folkens berättelser och öden, deras harmoniska förhållande till naturen och den djupa respekt de hyser för den.

Det har gjort ett djupt intryck på Jarkko Lahti att chanterfolket anser att det viktigaste är att lämna ett rent spår efter sig.

Teaterturnèn med Viimeinen aamutähti organiseras ev svenska Riksteatern, som TINFO - Informationscentralen för teater i Finland, samarbetar med bl.a. i samband med projektet Rajaton näyttämö / Scen utan gränser. Det finns även annan internationell efterfrågan på föreställningen.

Kontaktperson på Riksteatern är Ann-Cathrine Fröjdö,
ann-cathrine.frojdo(at)riksteatern.se

Nordiskt samarbete öppnades via Dramaten - Quo Vadis *

Teatern Quo Vadis deltog år 2011 i två finsk-svenska teatersamarbetsprojekt. Samarbetsparter var Dramaten och den finsk-svenska teatern Uusi Teatteri. Under året genomförde Quo Vadis ett omfattande föreställningsgästspel till Dramaten samt förverkligade tre premiärer som samarbetsprojekt.

Samarbetet mellan Quo Vadis och Dramaten började med ”Teatterinaapurit / Teatergrannar”-projektet, som en del av FinnDrama-pjäsutbytet, och Otso Kauttos pjäs ”Tyttö tuli!” (Det blev en flicka!), som man kunde uppleva som läsdrama på Dramaten våren 2010. I och med pjäsutbytet inbjöds Dramatens producent Seppo Laukkanen till Finland för att bekanta sig med Teater Quo Vadis, som leds av Kautto. Studiebesöket förverkligades med stöd av svenska ambassaden sommaren 2010 och riktades till Volter Kilpi-litteraturveckan i Gustavs, där Quo Vadis uppträdde. Quo Vadis teaterjurta gjorde intryck och gruppen kallades med sin jurta att besöka Dramaten - inte bara med en pjäs utan med hela sin repertoar.

Under det fem dagar långa gästspelet i början av juni (8-12.6.2011) uppförde Quo Vadis i sin jurta, som ställts upp framför Dramatens huvudingång, fem olika pjäser. Gästspelsprogrammet bestod av följande pjäser, som alla uppfördes två gånger:
• Pelastetaan äiti (på finska)
• Mamma ska räddas (på svenska)
• Quo Vadis Hamlet? (flerspråkig)
• Arktisk lycka (tvåspråkig)

Den tvåspråkiga föreställningen ”Arktisk lycka” hade sin premiär under gästspelet och var en samproduktion med Dramaten och den svenskfinska Uusi Teatteri (Nya finska teatern). Förutom Quo Vadis egna skådespelare och musiker medverkade Dramatens David Mjönes och Kolina van den Berg från Uusi Teatteri.

Förutom tio föreställningar uppträdde Quo Vadis också inför publik med ”Quo Vadis Poetry Band”. Det var fråga om alla tiders största finska gästspel på Dramaten. Gästspelet fick stor uppmärksamhet i medierna och Svenska Dagbladet publicerade två recensioner av Quo Vadis föreställningar.

MAMMA SKA RÄDDAS OCH PELASTETAAN ÄITI, SAMPRODUKTIONER MED UUSI TEATTERI

Samarbetet mellan Quo Vadis och Uusi Teatteri, som började via Dramaten, utvidgades till att också omfatta barnteater då UT blev intresserad av Quo Vadis koncept ”Mamma ska räddas”, som översatts till sex språk. Föreställningarna skulle genomföras som en samproduktion: Kolina van den Berg skulle spela både på svenska och finska, Otso Kautto regissera, Quo Vadis stå för dräktscenografin och Uusi Teatteri för distributionen. Samarbetet fortskred snabbt, och under sommaren och hösten färdigställdes två nya premiärer.

Den finskspråkiga versionen av Pelastetaan äiti hade premiär 10.10.2011 i Finlandsinstitutet i Stockholm. Den svenskspråkiga versionen ”Mamma ska räddas” fick sin premiär 22.11.2011 på Teater Västmanland. Under detta år kommer både den finsk- och svenskspråkiga versionen av ”Mamma ska räddas” att finnas på Uusi Teatteris turnérepertoar.

”Mamma ska räddas” är en berättelse om en liten Flickas tapperhet vid sin Mammas depression. Markku Hoikkalas och Otso Kauttos betagande barnpjäs är skriven kring den förtrollande dräktscenografi, som scenografen Nina Mansikka skapat, där berättelsens landskap och händelser skalas fram under lager av filtar.

Kontakt: Eliisa Savola, Tel. +358443000560
eliisa.savola(at)quovadis.fi

I Sverige begår man också självmord varsamt* - KOM-teatteris* Vadelmavenepakolainen får åka till Sverige

KOM-teatteris Vadelmavenepakolainen – Hallonbåtsflyktingen är vald till turnépjäs i Sverige för vintern 2012. Pjäsen som baserar sig på Miika Nousiainens roman från 2007 kommer att textas till svenska under samtliga föreställningar. Turnésamarbetet mellan Riksteatern och finska teatrar har pågått sedan 2004 och ingår numera i samarbetsprojektet Scen utan gränser. Föreställningen har regisserats och dramatiserats av Arn-Henrik Blomqvist. Pjäsen hade premiär 30.3.2011 i Helsingfors.

Vad är Hallonbåtsflyktingen?

Mikko Virtanen är en finsk man som har ett problem. Han föddes till fel medborgarskap. Han känner sig ha en svensk själ i en finsk kropp. ”I Finland är jag som medborgartransvestit en enmans minoritet, vars mänskliga rättigheter inte är i sin ordning.”

Mikko vill inte vara en surpuppa, en betryckt finsk man, som tror på sin egen obetydlighet, utan en infödd, modern, mjuk och förstående svensk familjefader. ”På något vis känns det som om också snön på den svenska sidan är renare och vackrare. Den faller mot marken mer befriat, som om flingorna skulle veta att de dalar mot marken i ett pluralistiskt och tolerant land. I Finland dalar flingorna ner mot en mark fylld av ångest, på deppiga människors axlar. Snön trasslar till trafiken, gör en ängel i farstun.”

Så börjar Mikko Virtanens svåra men passionerade förvandling till präktig medborgare i världens mest demokratiska samhälle, vårt kära grannland. ”I Sverige öppnas till och med dörrarna i gamla våningshus inåt.”

Citaten är från Hallonbåtsflyktingen.
_

Kritikern Suna Vuori:
Ytligt sett är den lättsamma föreställningen under sin glättighet också en kommentar till språkdebatten och invandringspolitiken. När man gör milt narr av såväl finnar, svenskar, finlandssvenskar som sverigefinnar, lyckas man åtminstone peka på sådana attityder och fördomar där skrattet torde lindra aggressionerna.

* Suna Vuori 1.4.2011 i dagstidningen Helsingin Sanomat efter premiären på Hallonbåtsflyktingen i Helsingfors.

Kontaktperson:
KOM-teatteri / Jaana Jyrkänne, jaana.jyrkanne(at)kom-teatteri.fi

Tema: Teatergrannar

TINFO och Riksteatern anordnade ett dramatikermöte i Helsingfors*

Den 14-15 november anordnade TINFO och Riksteatern ett dramatikermöte i Helsingfors. Man inbjöd 10 svenska teaterutövare till träffen. Svenska dramaturger och regissörer fick bekanta sig med modern finländsk dramatik. Två intensiva dagar tillbringades i Teaterhögskolan, på Finlands Nationalteater och i Labbet. Från Finland deltog Mika Myllyaho, Laura Ruohonen, Mikko Viljanen, Juha Jokela, Saara Turunen, Heini Junkkaala, Emilia Pöyhönen, Maria Kilpi, Paavo Westerberg och Michael Baran.

Vid den träff som arrangerades i Teaterhögskolan behandlades undervisningen i dramaturgi, studiernas uppbyggnad och konstnärsidentiteten. De svenska dramatikerna utbytte tankar med sina finska kolleger om språk, teman, regi och arbetssätt. De svenska kollegerna var t.ex. intresserade av om författarna i sitt skrivande utgick från innehållet eller formen, hur de klarar av att regissera sin egen text för scenen utan att bli galna och varför det verkar som om finnarna inte behandlar rasism i sina texter.

Några frågor till deltagarna Anders Duus och Stefan Moberg:

Anders Duus:
1) Vad anser du var den viktigaste behållningen av Dramatikermötet?

Det viktigaste var att få en inspirerande bild av det finska teaterlandskapet, och få en aning om orsakerna till den finska dramaboomen. Från en svensk horisont, där det ofta är svårt att hitta en publik för nyskriven svensk dramatik, är situationen i Finland spännande och sporrande. Det visar också vad som är möjligt att uppnå: en publik som är genuint nyfiken och intresserad, eftersom deras teater befinner sig i samklang med deras samhälle. Detta besök skrapade bara på ytan förstås, och jag ser fram emot att få veta mera.

2) Hur uppfattade du de moderna finska pjäserna?

Fokus den här gången låg ju på överblick och översikt snarare än enskilda verk. Så det är svårt att ha en uppfattning om dom dramatiker vi mötte. Däremot blev man intresserad av flera av dom, och skulle vilja läsa deras pjäser. Jag tyckte också att det var spännande att få en känsla av att det i Finland faktiskt förs ett levande samtal om dramatik på kontinuerlig basis. Det var uppenbart att dramatikerna kände varandra och varandras estetik väl. Det hade varit roligt att få träffa dom i ett informellt sammanhang och få fördjupa diskussionen.

3) Vilka konkreta fortsättnings- och samarbetsplaner uppstod genom Dramatikermötet?

Jag tror att en nyckel till en fortsättning är att tillgängliggöra texter. Endast genom att ha många texter tillgängliga, ett brett och varierat utbud, kommer finsk dramatik att hitta upp på svenska scener. Jag tror också mycket på att knyta informella kontakter. Jag tror att en bra fortsättning också är att titta på vad man kan bygga kring dom samarbeten som redan är igång kring enskilda föreställningar.

Stefan Moberg:
1) Vad anser du var den viktigaste behållningen av Dramatikermötet?

Ny kunskap! Törs nog säga att mycket få av mina kolleger i Sverige överhuvudtaget är bekanta med finsk dramatik, och ännu mindre då med det nyskrivna. Det var spännade att upptäcka att ny finsk dramatik har ett sådant uppsving just nu, och att det finns en intresserad publik för den. Att så mycket beställs!

2) Hur uppfattade du de moderna finska pjäserna?

Svårt att säga eftersom vi inte hann med mer än en översiktlig presentation. Intressant att man ibland siktar in sig på särskilda målgrupper med sitt skrivande. Tyckte annars att det verkar finnas en stor spännvidd vad gäller ämnen, genrer och stil. Sökande efter nya former, skildrande av samhällsfenomen, moral-och identitetsfrågor... Också intressant att det verkar finnas en öppen och livaktig kollegial diskussion om dramatikerns arbete!

3) Vilka konkreta fortsättnings- och samarbetsplaner uppstod genom Dramatikermötet?

Kommer för egen del att rapportera om intryck och händelser, tipsa om namn, pjäser och kontaktuppgifter mm till våra medlemmar i Svenska Regissörsföreningen, via hemsida och nyhetsbrev. Vi har också funderingar på att inom vårt pågående projekt Nordic Drama Bridge göra en särskild satsning på Finland och i samarbete med Riksteatern/Dramatiska Högskolan presentera några finska dramatiker för svenska teatermänniskor, genom lätt iscensatta läsningar av deras pjäser.

Finländsk teater på Teaterbiennalen 11.-15.5.2011*

Under teaterbiennalen i Gävle hade man också finskt program under temat Teatergrannar.

Tema – Teatergrannar

Teatergrannar presenterades av TINFO – Teaterinfo Finland, Teatercentrum i Finland och Hanaholmen – Kulturcentrum för Sverige och Finland samt Riksteatern. Teatergrannar grundade sig på det teatersamarbete som funnits mellan Sverige och Finland redan i många år och som nu fördjupats ytterligare.

” Kom och ta en titt ifall gräset är grönare på andra sidan eller om det har vissnat av det ångestladdade mörker som sägs prägla all finländsk kultur?”

Finsk frukost – Diskussion tillsammans med teateraktörer från både Finland och Sverige.
Teman: Välkomna till frukostträffen för att diskutera det nyss fördjupade finsk-svenska teatersamarbetet. Var ligger behoven och möjligheterna, framtidsplanerna och förväntningarna i fråga om samarbetet? Vad kan vi lära av varandra?
Diskussionen leddes av teaterchef Jussi Helminen, Esbo Stadsteater och Birgitta Englin, Riksteatern.

Finländsk teater NU!
Teman: Varför är finländsk teater så dyster, eller är det bara en fördom? Hurdana berättelser och teman, världar och former, vilka uttryck är aktuella i Finland just nu? Vilka är teatertrenderna i dagens Finland och finns det utrymme för något utbyte?
Linus Tunström (teaterchef, Uppsala Stadsteater), Maria Lundström (konstnärlig ledare, Teater Viirus) och Minna Nurmelin (frilansregissör) behandlade fördomar och sanningar gällande teater i Finland.

DramaSlam
Klockriketeatern och Labbet presenterade: DRAMA SLAM
60 minuter | 6 dramatiker | 6 nya pjästexter. Från Finland. På svenska.
Spännande, roligt, avslappnat och överraskande.
Dramatiker: Bengt Ahlfors, Sofia Aminoff, Ann-Luise Bertell, Anders Larsson, Marina Meinander och Anders Slotte. Dramavärd: Dan Henriksson

Gästspel: Juha
Av Mikko Roiha efter en tolkning av romanen Juha skriven av Juhani Aho.
Produktion: Dansteater MINIMI, Korjaamo Teater, Seinäjoki Stadsteater, Åbo Stadsteater
www.teaterbiennalen.se/performance/juha

Teatertextning - ny teknik och innovation

Avsikten med projektet Teatertextning är att hitta de möjligheter den nya tekniken erbjuder i fråga om teatertextning. Från Finland deltar Tutkivan teatterityön keskus (Centre for Practise as Research in Theatre) vid Tammerfors universitet, Teaterhögskolan och Aalto-universitetet. Från Sverige har Riksteatern samlat ihop olika expertgrupper som i synnerhet utvecklar textprogrammen för bl.a. iPhone och iPod.

Tills vidare har man våren 2011 anordnat en gemensam en veckas workshop för Tutkivan teatterityön keskus, scenografistuderandena vid Aalto-universitetet och institutionen för skådespelararbete vid Tammerfors universitet. I dessa verkstäder har man undersökt textningens nya dimensioner inom den utövande konsten. Man prövade att placera videoprojicerad text på olika sätt i scenutrymmet och kartlade hur det fungerade och vad som var mest praktiskt. Genom praktiska experiment strävade man efter en enkel och genomförbar teknisk lösning (man använde sig av Keynote presentationsprogram). Dessutom har de nationella medlemmerna i ledningsguppen för Ny teknik och innovation under åren 2010-11, via sina organisationer, fungerat aktivt och initiativrikt inom en arbetsgrupp bestående av olika experter, som Finska Hörselförbundet tillsatt för att utveckla obehindrad tillgång till utövande konst. I och med detta hinderslöshetsprojekt färdigställer lektorn Kimmo Karjunen vid Teaterhögskolan i slutet av år 2011 en utredning gällande olika textningstekniker.

Teatertextning som iPhone/iPod-tillämpningar har redan prövats och även använts i praktiken vid Riksteaterns turnéer, och apparaturen har presenterats vid flera teatrar i Finland under år 2011.

Närmare uppgifter:
Tutkivan teatterityön keskus / direktör Mika Lehtinen, mika.j.lehtinen(at)uta.fi
tfn +358 50 564 892

TAMMERFORS TEATERSOMMAR & TINFO - Teaterinfo Finland

inbjuder till

FINSK TEATER-SHOWCASE I TAMMERFORS
9 -12 augusti 2012

To 9.8 Get-together party
Fr 10.8 Demo Buffet - Nya föreställningar
Lö 11.8 Modern finsk dramatik - träff med dramatiker och agenturer
Sö 12.8 Avslutningsceremonier - Framtidsplanering

Festivalföreställningar dagarna i ända till långt in på natten.

Tammerfors Teatersommar är en av de viktigaste professionella teaterfestivalerna, och den fungerar som ett skyltfönster för de bästa finländska och internationella produktionerna. Den högklassiga festivalen arrangeras 6-12 augusti 2012 i Tammerfors, en lysande kulturstad, en av de största städerna i Finland. Festivalen har sedan år 1968 hört till stadens ledande attraktioner.

***
Kontaktpersoner:
Tammerfors Teatersommar / verksamhetsledare Hanna Rosendahl,
hanna.rosendahl(at)teatterikesa.fi
TINFO / producent Jukka Hyde Hytti, jukka.hytti(at)tinfo.fi

Samarbetspartners

Uusi Teatteri - Nya Finska Teatern *

Uusi Teatteri fyller tio år 2012. Vi arbetar för att förstärka sverigefinska barns och ungdomars språk och identitet och vi vill berika det sverigefinska och svenska kulturlivet.

Våra egna produktioner riktas mot barn och ungdom. Vi samarbetar med Teater Västmanland och detta har bl a inneburit att alla produktioner har antingen spelats både i en finsk och svensk version eller har varit tvåspråkiga. Den första samproduktionen 2005 var ”Olet tässä / Här är du” och den var även ett samarbete med finska Todellisuuden tutkimuskeskus. Utöver turnerandet över hela landet har vi ett starkt närvaro i Västmanland.

Idag har vi i repertoaren en dansföreställning för förskolor Kuu nukkuu / Månen sover, som koregrafen Jukka Korpi har skapat, och Pelastetaan äiti / Mamma ska räddas som vi nu producerat för den svenska publiken tillsammans med Quo Vadis från Finland.

Med hjälp av finska gästspelsturnéer i Sverige som genomförs inom Scen utan gränser vill vi erbjuda finsk teater för en vuxenpublik.

www.uusiteatteri.se

Finlandinstitutet i Stockholm satsar på teater*

Finlandsinstitutet i Stockholm kommer att spela en aktiv roll i det intensifierade teatersamarbetet mellan Sverige och Finland. Ända sedan starten har institutet haft egna gästspel – på senare år fyra barn- och två vuxenföreställningar per år.

– Vi går nu vidare och undersöker om det är möjligt att här på institutet visa Helsingforsoperans föreställningar med hjälp av fiberoptisk teknik, på samma sätt som Folkets Hus och Folkets Bio i Sverige visar Metropolitans föreställningar. Nästa steg är att vi med samma teknik också visar finländsk talteater, säger chefen för Finlandsinstitutet i Stockholm Anders Eriksson.

Senare i år kommer institutet att, i samarbete med Stockholms Stadsteater, visa den utställning om Vivica Bandlers liv, som Teatermuseet i Helsingfors producerar. I anslutning till utställningen planeras seminarier om hur arvet efter Bandler när det gäller det svensk-finska samarbetet ska kunna föras vidare och hur en del av alla de intressanta pjäser som idag skrivs i Finland också ska hitta vägen till de svenska teaterscenerna.

www.finlandsinstitutet.se

Hanaholmen: Landsutredning*

Hanaholmen - kulturcentrum för Sverige och Finland förverkligar, som en del av projektet Scen utan gränser, en s.k. landsutredning gällande Sveriges teaterfält. Målsättningen med utredningen är att stärka kontakterna med det svenska teaterfältet och kartlägga nya samarbetsmöjligheter. Den utredning ”Teatergrannar”, som Riitta Seppälä gjorde för ett år sedan, gällande det finska teaterfältets vilja att samarbeta med svenskarna, visade att det finns intresse på den finska sidan, men att det finns utrymme för en förbättring av kännedomen om aktörerna på det svenska fältet. Nu strävar man efter att med denna landsutredning svara på detta behov. Utredningen förverkligas i form av intervjuer och besök och den publiceras i mars 2012.

Närmare upplysningar: jonas.welander(at)hanaholmen.fi

www.hanaholmen.fi

Partners i Sverige och Finland*

Sverige: Riksteatern, Länsteatrarna Sverige, Stockholm Dramatiska Högskola, Kungliga Tekniska högskolan, Svensk Teaterunion, Uusi Teatteri, Svensk Scenkonst, Finlandsinstitutet, Kulturfonden Sverige-Finland med flera.

Finland: Hanaholmen - kulturcentrum för Sverige och Finland, Esbo Stadsteater, Tammerfors Arbetarteater, Åbo Svenska Teater, Kuopio Stadsteater, Jyväskylä Stadsteater, Wasa Teater, Uleborgs Stadsteater, Karleby Stadsteater och Kotka Stadsteater, STEFI, TINFO - Teaterinfo Finland, Kulturfonden för Sverige - Finland, Centre for Practise and Research in Theatre vid Tammerfors Universitet, Teatercentrum med flera.

Detta nyhetsbrev samlades ihop av TINFO - Teaterinfo Finland.
Översättning av Susanna Ringbom.

Riksteatern Hanasaari TINFO logo pieni

Scen utan gränser